Ältande och grubblande, del 1
Källa: Sluta grubbla och älta - Lättare gjort med kognitiv beteendeterapi -Olle Wadström
Jag har något av en ”psykologisk husgud” – han heter Olle Wadström. Han är psykolog och författare till boken ”Sluta grubbla och älta, lättare gjort med kognitiv beteendeterapi". I sin bok förklarar han hur en beteendeterapeut ser på ältande, vad som håller ältande vid liv samt hur man ”botar” sitt ältande.
Vad är ältande?
Ältande består av tankar. Tankar är vad vi kallar det ett kognitivt beteende. Jämför detta med ditt yttre motoriska beteende (du lyfter en arm) och dina känslor (som på ett sätt också är beteenden, men de är autonoma och går inte att påverka). Du kan inte påverka att du tänker. Du kommer alltid att tänka på något, men du har visst handlingsutrymme att påverka innehållet och hur tankarna påverkar ditt liv.
Vi har fått vår tankeförmåga på gott och ont. Det har historiskt sett varit en fördel att kunna förutse faror och hot innan de inträffade. Vi slapp med andra ord ta oss an varje situation som om den vore helt ny, vi kunde dra nytta av våra tidigare erfarenheter och därmed i viss grad förutspå om just den svampen var farlig eller om det var säkert att vistas i den skogen.
Idag är vår hjärna lika duktig på att förutse faror, men direkta hot mot vår överlevnad har vi till stor del byggt bort tack vare mataffärer, sjukvård med mera. När vår direkta överlevnad inte är hotad -då tar sig grubblandet nya uttryck: Tänk om jag inte får något jobb när utbildningen är slut? Vad tyckte egentligen svärföräldrarna om mig när de träffade mig första gången - sa jag något konstigt? Tänk om jag drabbas av någon farlig sjukdom? Tänk om jag aldrig hade gjort X, då hade vi fortfarande varit tillsammans. Tänk om ingen vill köpa vår lägenhet? Tänk om vårat barn inte får några kompisar? Tankarna rör som ni ser ofta något som hänt i det förflutna eller som eventuellt kommer att ske i framtiden.
Ältande ter sig som en inre kamp där man för en inre diskussion med sig själv och där man försöker förändra, förutspå, förstå, förbereda sig för något. Ibland funkar det att lösa problem genom att förändra något i sin yttre miljö eller genom att tänka sig fram till en lösning. Men ibland går det inte. Ibland återkommer samma skrämmande tanke, igen och igen och igen….
Men vad består ältande av då – egentligen? Ältande är en ström av tankar som består av orostankar och tröstetankar.
Olusttankar
Olusttankarna är vad som är startskottet för ältandet, och väcker samtidigt en känsla av ångest, oro, rädsla, irritation inom oss. (Vissa tänker i ord, andra i bilder. Men principen är densamma). Det kan vara katastroftankar, tvivlande tankar, existentiell osäkerhet, självanklagelser, jämförelsetankar.
Tröstetankar
Vi vill bli av med oro och ångest snabbt. Vad vi då ofta gör är att vi försöker ge oss själva tillfällig tröst eller lugn. De tröstande tankarnas funktion är att sänka den känsla av obehag som vi precis drabbats av. De försöker hitta förklaringar, utvägar, motmedel, motåtgärder, övertygande bevis eller utvägar till den läskiga orostanken.
Detta låter ju helt rimligt, att trösta sig själv eller att ringa en kompis. Olle Wadström menar dock att detta beteende är vad som leder till ältande-tennismatchen, i och med att vår komplexa hjärna alltid kan hitta nya aspekter eller något annat som skrämmer oss.